Fick något av en aha upplevelse häromdagen när jag var inne i grupprummet :-P Ja det var efter jobbet och jag dolade med att trä på mig alla kläderna som behövs  i stark minusgradig kyla. Plötsligt slog det mig som en slag i magen att jag äntligen är vuxen. I år fyller jag 30 år! Det är respekt det ;-)

Nej men jag skojar inte...sedan jag kom ut i vuxenlivet sådär 19 år gammal har jag möts av fördomar, konstigheter och annat gråll på grund av min ålder. På grund av att jag är ung...så himla ung. Nu äntligen ska jag fylla 30! Jag kommer att få det där sista som saknas...en siffra som bekräftar att jag är vuxen?

På senare tid har jag dragit komiska slutsatser och själv anspelat lite halvfräckt på min ålder. När någon på jobbet frågar hur jag orkar göra alla PIM uppgifter under en månad, samt göra individuella utvecklingsplaner samt..ja jag kan go on forever då säger jag helt enkelt: Jag är ju så ung, jag har så mycket ork ;-)
Sist svarade Sofia: You are so young, and so very pigg :-P
Tyckte det va lite roligt...hi hi, för det stämmer ju. Självklart orkar jag mer än de som är 60 (nu är iof Sofia bara 34 så hon är ju också young and very pigg :-P).

Iallafall tycker jag att 30 är en underbar ålder, man är fortfarande ung men man är ändå vuxen. Man har ett vuxet liv med man, barn och jobb. Det enda som saknas är väll egentligen ett hus för att få mitt vuxenliv komplett men har ju husvagn och det är ju ganska vuxet det också. Sedan bor vi trots allt i radhus och många kommer ju inte längre än så;-)

När man var 20 trodde man att livet var slut vid 30...men det är vid de 30 som livet börjar :-D