hur långt ska människan egentligen få bestämma?

Ja du Lina i den frågan finns det många åsikter.

Jag håller till viss del med dig. Jag hoppas att människor som väljer testet och går på informationsmötet förstår mer vad det handlar om. Vi valde att göra kub-testet pga att vi ville ha möjlighet att förbereda oss för ett barn med ett ev. funktionhinder, inte för att vi ville välja bort det. Och jag är glad att jag gjorde testet, för det var då det upptäcktes att fostret hade dött för en vecka sedan och det var tack vare det jag fick skarapa mig. Vem vet hur många veckor till jag hade gått utan att veta något annars?

Vilken tur att ni gjorde testet då! man hör ju om personer som gått länge med döda foster i magen :-( Usch! För mig kändes det nog mest skrämmande av den anledningen att det är så osäkert. Att man får en sannolikhet över hur stor chans det är att barnet har det eller det felet. Sedan får man vänta i veckor på fortervattensprov om man skulle ha dåliga värden osv. Just känslan att jag kan bestämma om jag vill ha ett friskt barn eller ej kom över mig...

Svår fråga kanske, men jag skulle aldrig välja bort mitt barn vare sig om det hade något funktionshinder. Jag vet att man kan anpassa sig och leva med ett funktionshindrat barn. Och så är väl inte risken så stor heller. Men visst finns den där. Det enda jag är lite fundersam till om man får eller barnet blir skadat så att det blir hjärndött och ligger i resperator. Då tror jag nog skulle vilja hjälpa det att lämmna jordlivet. Om man vet att det inte finns någon chans alls till något värdigt liv. Allt detta är svårt. Men jag håller med dej om testet, du är ung, du behöver inte ta det. Skulle det visa något. Hur reagerar man då? Tänk om man börjar bygga upp massa konstigt om barnet och sedan stöter bort det när det föds!?! Man kan gå och fundera i månader om allt... Nej, inget test!!

Ja Susanna, det är just det där hur man skulle reagera om man visste att ngt kunde vara fel. Tänk om man inte kunde ta till sig barnet eller tänk om man förstorar upp ngt. Nej bättre att inget veta, barnet kommer ju ut ngn gång trots allt. Får man hoppas :-P