Jag trodde jag skulle dö idag...det va så himla hemskt! Usch!

Vi hade friluftsdag och allt var frid och fröjd. Vi grillade korv och tog det allmänt lugnt nere vid stranden vid KFUM stugan. När jag ätit min andra korv och vi började fundera på att packa ihop högg det till i magen. Typ mellangärdet...jag brukar ha så ibland, speciellt nu sedan jag började äta så mkt frukt. Min mage klarar dessutom inte fet mat som tex korv så  va inte så konstigt. Det var bara det att det gav inte med sig utan gjorde bara ondare och ondare. Jag tog min väska och traskade försiktigt uppåt vägen, ville ju inte att barnen skulle bli rädda. Väl uppe utom synhåll ringde jag Märit, inget svar. Jag ringe Magnus och sa att han va tvungen att hämta mig nu...vid detta laget låg jag på gräset och visste knappt vad jag hette pga all smärta. Jag kunde knappt andas :-( Då fick jag syn på Märit som kom gående, hon letade väll efter mig. Jag vinkade på henne men hon bara log och vinkade tillbaka. Jag ropade ynkligt hennes namn och hon kom fram till mig och frågade om jag inte mådde bra. Jag nästan grät fram ett nej, så ont hade jag. Jag sa att de fick ringa vikarie, att dte låg en film på mitt skrivbord...att jag skulle åka hem. Strax därefter kom Magnus och jag la mig in i bilen. Visste inte hur jag skulle ligga eller vad jag skulle göra. Det gjorde så fruktansvärt ont! Tillsist va vi hemma, jag satte mig i duschen men det hjälpte inte, gick vidare till sängen...låg där ett tag. Då släppte det ngt. Underbart...

Nu sitter jag här, ömmande mage men det är bättre. Troligtvis magkatarr om man får tro sjukvårdsrådgivningen...får se om jag orkar gå i morgon :-(