nostalgi...vad va det för ngt egentligen?? DANMARKSRESAN 1998
PUBLICERAT DEN 2008-05-15 KLOCKAN 21:44:02
Ibland undrar man va för knepiga saker man vart emd i under sitt 27 åriga liv. En sånn sak är vår Danmarksresa när vi gick ring 2 på gymnasiet. Som väll "alla" vet vid detta laget så va jag inne å lallade på Hotell och Restaurang tillsammans med ett gäng mer eller mindre seriösa människor.
Under våren 1998, samma år som jag senare skulle passera den magiska gränsen 18, härja vilt i Göteborg och få mitt efterlängtade körkort hände även detta...vi begav oss till Århus/Danmark och det exklusiva City Sleep In.
Av någon anledning hade jag, linda och Malin mer eller mindre fixat denna resa...varför vet jag inte...än mindre vet jag varför vi egentligen var där och varför vi åkte tillsammans med vår unikt flummiga svenskalärare Angelica [ härlig kvinna som pratade Göteborska och hade svart, yvigt hår som spretade...hon pratade om att kvinnor skulle vara självständiga och om att hon inte hade några barn för att hon va för egoistisk], vår klassföreståndare Per [även han Göteborgare....lite äldre herre som efter år i det hårda kockyrket hade sadlat om till kökslärare. Kännetecken: köpte ut cigg till de som behövde], Lars-Göran [ vår konstiga serveringslärare som mest pratade drömande om sina år på Sandgrund och förvånade oss alltid hur han kunde vara 35 men se ut som 65]. Ja tillsammans med dessa tre människor begav vi oss i väg.
Nu va det inte det att det på tåget i Danmark stod "abonerat för Lina Lindqvist" på alla vagnarna eller att vi kom till ett motell som mer eller mindre liknade en strippklubb som gjorde denna resa unik..nej det fanns mer att hämta.
Denna resan skulle bli ihåg kommen för resan där Angelica presenterade oss för sin ex man...där Angelica och Per bråkade som ett gammalt gift par....resan där Camilla gick rakt och vi andra svängde...resan där ett gäng 17 åringar från en gymnasieskola i Sverige satt och drack öl på ett bryggeri men även resan där vi åt ost lika tjock som kola...skinka lika flottig som olja och resan ja....ja resan som för alltid fick en liten plats i vårt minne.
Idag när jag tänker på Danmarksresan på gymnasiet så får jag kämpa för att återfå de där guldkornen...men sedan skrattar jag glatt åt när Christine bad om att få "Wasser" istället för "Vatten" eller när vi för första gången smakade på Tzatziki...
Å världen va oskyldigt blå....
Århus...
Under våren 1998, samma år som jag senare skulle passera den magiska gränsen 18, härja vilt i Göteborg och få mitt efterlängtade körkort hände även detta...vi begav oss till Århus/Danmark och det exklusiva City Sleep In.
Av någon anledning hade jag, linda och Malin mer eller mindre fixat denna resa...varför vet jag inte...än mindre vet jag varför vi egentligen var där och varför vi åkte tillsammans med vår unikt flummiga svenskalärare Angelica [ härlig kvinna som pratade Göteborska och hade svart, yvigt hår som spretade...hon pratade om att kvinnor skulle vara självständiga och om att hon inte hade några barn för att hon va för egoistisk], vår klassföreståndare Per [även han Göteborgare....lite äldre herre som efter år i det hårda kockyrket hade sadlat om till kökslärare. Kännetecken: köpte ut cigg till de som behövde], Lars-Göran [ vår konstiga serveringslärare som mest pratade drömande om sina år på Sandgrund och förvånade oss alltid hur han kunde vara 35 men se ut som 65]. Ja tillsammans med dessa tre människor begav vi oss i väg.
Nu va det inte det att det på tåget i Danmark stod "abonerat för Lina Lindqvist" på alla vagnarna eller att vi kom till ett motell som mer eller mindre liknade en strippklubb som gjorde denna resa unik..nej det fanns mer att hämta.
Denna resan skulle bli ihåg kommen för resan där Angelica presenterade oss för sin ex man...där Angelica och Per bråkade som ett gammalt gift par....resan där Camilla gick rakt och vi andra svängde...resan där ett gäng 17 åringar från en gymnasieskola i Sverige satt och drack öl på ett bryggeri men även resan där vi åt ost lika tjock som kola...skinka lika flottig som olja och resan ja....ja resan som för alltid fick en liten plats i vårt minne.
Idag när jag tänker på Danmarksresan på gymnasiet så får jag kämpa för att återfå de där guldkornen...men sedan skrattar jag glatt åt när Christine bad om att få "Wasser" istället för "Vatten" eller när vi för första gången smakade på Tzatziki...
Å världen va oskyldigt blå....
Århus...
Kommentarer
Trackback