Ut med vagnen, 2 år har passerat!
PUBLICERAT DEN 2007-09-22 KLOCKAN 22:57:32
Ja, två år har gått sedan jag å Magnus träffades, 2 år, det är ju ingen tid...2 år är ju inte ens gymnasietiden!!! MEN...det finns personer som kommer in i ens liv å som man undrar va man gjorde före de inte fanns där. Det känns som de alltid vart där, de har vart närvarande på ngt vis fast man inte sett dom eller känt dom. Eftersom vi ska ut med husvagnen nu i några dagar får jag skriva om det nu!
Detta är dagen för 2 år sedan, den 24 september 2005:
Detta är dagen för 2 år sedan, den 24 september 2005:
Jag vaknade precis som vanligt denna lördags morgon ganska tidigt. Eftersom jag va van att gå upp tidigt så va det svårt att sova även om det va helg. Dagen innan hade jag vart hos en kompis i Sunne på besök å et hade blivit sent, jag steg motvilligt upp ur sängen. Lördag, jag smakade på ordet...svalde! Min hals var bättre nu, men min kropp va sliten efter 2 halsflusser på rad å halsböld. Jag åt fortfarande pencelin å kände mej allmänt trött å hängig.
SMS på telefonen, Kattis undrar om jag vill hänga med till Eline på fest. Sedan ska de ut...troligtvis Nöjes. Min tankar far runt, jag orkar inte gå ut. Jag hatar allt va utgång är just nu...jag är så trött på kroglivet, på de långa köerna, på fyllesamtalen, på dörrvakterna, de smutsiga toaletterna å på lukten...gammal fylla blanat med svett. Nej, jag överväger snabbt tanken. Jag äter ju trots allt pencelin, jag får inte gå ut helt enkelt...
Jag skickar tillbaka att jag kanske följer med, om jag skulle ångra mig. Bra att ha garderat, man vet ju inte när partysuget kommer insättande:-)
Går ut i köket, häller traditionsenligt upp Gizmos mat å nytt vatten. Funderra över va jag själv ska äta idag. Kommer fram till att jag ska ha en lyx middag. Laga fiskgryta...å njta vid TV:n...ha en singeldejt med mig själv. Gör mig iordning å tra min nyinköpta Ford Cab till Bergvik för å inhandla det jag behöver. Inandas den höstiga luften å njuter av stunden.
SMS igen, från Sara i Arvika står det på displayen. Sara å jag har känt varandra sedan 2003, mest festat tillsammans.
SMSet lyder ngt i stil med att hon ska ha fest på kvällen å att vi är bjudna om vi vill komma. Med vi är självklart jag å Kattis å Linda. Plötsligt vet jag ngt i den stunden, jag ska åka dit...jag får en lust å känsla som jag inte känt på så länge, ett måste drar mig mot Arvika. och jag ska åka själv för detta komemr bli en lång natt!
Tar vägen in på bolaget å köper emd 4 Sofiero Öl...kastar in dom i caben å kör hem. Gör i lugn å ro iordning fiskgrytan...Sara har sagt att det inte är ngn brådska. Jag duschar å gör mig fin, som alltid när det vankas fest. Känenr mig ganska fin oxå, i Saras gäng behöver man inte tänka på att vara den mest trendiga eller att man inte komemr att passa in. Såpass känenr jag Sara att henens vänner är underbart roliga att festa med. Där får man stojja, hångla, sjunga, dansa på bordet....å det är helt normalt. Jag ler lite vid tanken, jag känenr mig vild!
Vid 19 tiden på kvällen anländer jag till Arvika å Saras mammans hus. Sara är alltid lika vänligt å snäll...finns få människor som ger så mkt komplimanger som hon. Jag fingrar på min mobil, Niko en kille jag tillfälligt date:at under det senaste året ringer å SMSar flitigt. Det är inget mellan oss längre, vi är vänner...somd et heter.
Jag slår mig ner vid bordet tillsammans med Saras vänenr å vänner till Saras pojkvän, Saras pojkvän är norsk därav även hans kompisar. Vi pratar, skrattar, skålar å dricker...mer å mer...min pencelinkur är snart som bortblåst å likaså mina 4 öl. Om jag vetat att detta va den sista tiden i mitt singelliv skulle det vart K-märkt men jag visste inte än. Att alla mina ensamma dar, nu äntligen va över!
Vi går ner mot krogen runt 23 snåret, vi ska in på Tiki Room, utanför är det massa folk, jag å Sara kommer ifrån varandra å jag hamnar med Saras pojkvän + kompisar inne på September. Vi dansar, vi sjunger....jag är törstig-
Trött å överförfriskad slåg jag mej ner på en barstol å ropar åt bartendern att ge mej ett glas vatten. Han nickar å komemr snart kilande med ett. Nu satt jag här, som så många gånger förr...vid baren...bredvid mig sitter en kille som det senare ska visa sig komemr bli far till mitt barn, men detta vet jag inte än.
Killen bredvid mig vänder sig om och presenterar sig som Magnus, jag presenterar mig oxå men känenr att jag är alldeles för full för att kunna göra ngt sund bedömning idag om huruvida detta är ngt vettigt eller ej. Vi sitter där å försöker överösta musiken en stund innan Magnus föreslår att vis ka gå ut...föratt kunna prata mer ostört.
Å så blir det, väl ute i den kalla natten börjar promenaden hemåt...det va bara såhär att endel saker sammanföll denna kväll. Som ex att Magnus inte kunde vägen till brandstationen (låg nära Saras hus) å att jag inte hade tillräckligt bra lokalsinne för å hitta själv. Tillsist är vi hemma hos Conny, Magnus kompis å det är på hans säng som vi somnar tillsammans för första gången.
Jag vaknar emd ett ryck nästa dag, min telefon ringer å det är Sara. Hon undrar oroligt vart jag är! Själv är hon osams med pojkvännen + hans vänner å är lite upprörd. Hon berättar att jag ska sova i hennes brors rum till vänster uppe i hallen. Jag svarar henne att jag kommer om 10 minuter, måste bara få på mig kläderna å hitta ut.
Tyst smyger jag genom rummet, kikar på killen i sängen å hoppas på att han inte ska vakna, för vaknar han komemr han upptäcka att jag inte är hälften så vältränad som han...inte alls är lika fin dagen efter utan alkohol som jag va där på barstolen å jag orkade bara inte emd det just nu. I jakten på min sock vaknar han plötsligt till med orden: Försöker du rymma?
Jag tappar balansen å skrattar lite åt min tokighet. Jag måste gå, svarar jag. Sara är orolig. Hur komemr jag ut? Hur hittar jag till brandstationen??
Killen vänder på sig i sängen å svarra att han kan visa mig om jag väntar några timmar, han skämtar..jag skrattar, han är rolig!
Nåvars tänker jag...va gör några timmar till. Skickar ett snabbt SMS till Sara å kan nästan höra hennes suck. Jag kryper tillbaka ner i sängen. Hette du Magnus? Frågar jag killen förvirrat å han svarar att jo det stämmer LINA! Va ju bra att han inte glömt mitt namn tänker jag. Sedan pratar vi, trots att det är första dagen vio ses så har vi hur mkt som helst att prata om å jag känenr en trygghet å ro som jag inte känt sedan jag va liten. Jag kryper närmare, kanske kanske....
Några timmar senare när han följer mig hem, är jag säker! jag har hittat den rätte. man kan avsluta detta på många sätt: ex Och så stod han bara där! Den som väntar på ngt gott...
Men jag väljer att avsluta med det SMS jag skickar till Linda efter att jag å Magnus skilljts åt. det emd texten
"Jag har hittat han som komemr att bli pappa till mina barn! jag har hittat mannen i mitt liv!"
SMS på telefonen, Kattis undrar om jag vill hänga med till Eline på fest. Sedan ska de ut...troligtvis Nöjes. Min tankar far runt, jag orkar inte gå ut. Jag hatar allt va utgång är just nu...jag är så trött på kroglivet, på de långa köerna, på fyllesamtalen, på dörrvakterna, de smutsiga toaletterna å på lukten...gammal fylla blanat med svett. Nej, jag överväger snabbt tanken. Jag äter ju trots allt pencelin, jag får inte gå ut helt enkelt...
Jag skickar tillbaka att jag kanske följer med, om jag skulle ångra mig. Bra att ha garderat, man vet ju inte när partysuget kommer insättande:-)
Går ut i köket, häller traditionsenligt upp Gizmos mat å nytt vatten. Funderra över va jag själv ska äta idag. Kommer fram till att jag ska ha en lyx middag. Laga fiskgryta...å njta vid TV:n...ha en singeldejt med mig själv. Gör mig iordning å tra min nyinköpta Ford Cab till Bergvik för å inhandla det jag behöver. Inandas den höstiga luften å njuter av stunden.
SMS igen, från Sara i Arvika står det på displayen. Sara å jag har känt varandra sedan 2003, mest festat tillsammans.
SMSet lyder ngt i stil med att hon ska ha fest på kvällen å att vi är bjudna om vi vill komma. Med vi är självklart jag å Kattis å Linda. Plötsligt vet jag ngt i den stunden, jag ska åka dit...jag får en lust å känsla som jag inte känt på så länge, ett måste drar mig mot Arvika. och jag ska åka själv för detta komemr bli en lång natt!
Tar vägen in på bolaget å köper emd 4 Sofiero Öl...kastar in dom i caben å kör hem. Gör i lugn å ro iordning fiskgrytan...Sara har sagt att det inte är ngn brådska. Jag duschar å gör mig fin, som alltid när det vankas fest. Känenr mig ganska fin oxå, i Saras gäng behöver man inte tänka på att vara den mest trendiga eller att man inte komemr att passa in. Såpass känenr jag Sara att henens vänner är underbart roliga att festa med. Där får man stojja, hångla, sjunga, dansa på bordet....å det är helt normalt. Jag ler lite vid tanken, jag känenr mig vild!
Vid 19 tiden på kvällen anländer jag till Arvika å Saras mammans hus. Sara är alltid lika vänligt å snäll...finns få människor som ger så mkt komplimanger som hon. Jag fingrar på min mobil, Niko en kille jag tillfälligt date:at under det senaste året ringer å SMSar flitigt. Det är inget mellan oss längre, vi är vänner...somd et heter.
Jag slår mig ner vid bordet tillsammans med Saras vänenr å vänner till Saras pojkvän, Saras pojkvän är norsk därav även hans kompisar. Vi pratar, skrattar, skålar å dricker...mer å mer...min pencelinkur är snart som bortblåst å likaså mina 4 öl. Om jag vetat att detta va den sista tiden i mitt singelliv skulle det vart K-märkt men jag visste inte än. Att alla mina ensamma dar, nu äntligen va över!
Vi går ner mot krogen runt 23 snåret, vi ska in på Tiki Room, utanför är det massa folk, jag å Sara kommer ifrån varandra å jag hamnar med Saras pojkvän + kompisar inne på September. Vi dansar, vi sjunger....jag är törstig-
Trött å överförfriskad slåg jag mej ner på en barstol å ropar åt bartendern att ge mej ett glas vatten. Han nickar å komemr snart kilande med ett. Nu satt jag här, som så många gånger förr...vid baren...bredvid mig sitter en kille som det senare ska visa sig komemr bli far till mitt barn, men detta vet jag inte än.
Killen bredvid mig vänder sig om och presenterar sig som Magnus, jag presenterar mig oxå men känenr att jag är alldeles för full för att kunna göra ngt sund bedömning idag om huruvida detta är ngt vettigt eller ej. Vi sitter där å försöker överösta musiken en stund innan Magnus föreslår att vis ka gå ut...föratt kunna prata mer ostört.
Å så blir det, väl ute i den kalla natten börjar promenaden hemåt...det va bara såhär att endel saker sammanföll denna kväll. Som ex att Magnus inte kunde vägen till brandstationen (låg nära Saras hus) å att jag inte hade tillräckligt bra lokalsinne för å hitta själv. Tillsist är vi hemma hos Conny, Magnus kompis å det är på hans säng som vi somnar tillsammans för första gången.
Jag vaknar emd ett ryck nästa dag, min telefon ringer å det är Sara. Hon undrar oroligt vart jag är! Själv är hon osams med pojkvännen + hans vänner å är lite upprörd. Hon berättar att jag ska sova i hennes brors rum till vänster uppe i hallen. Jag svarar henne att jag kommer om 10 minuter, måste bara få på mig kläderna å hitta ut.
Tyst smyger jag genom rummet, kikar på killen i sängen å hoppas på att han inte ska vakna, för vaknar han komemr han upptäcka att jag inte är hälften så vältränad som han...inte alls är lika fin dagen efter utan alkohol som jag va där på barstolen å jag orkade bara inte emd det just nu. I jakten på min sock vaknar han plötsligt till med orden: Försöker du rymma?
Jag tappar balansen å skrattar lite åt min tokighet. Jag måste gå, svarar jag. Sara är orolig. Hur komemr jag ut? Hur hittar jag till brandstationen??
Killen vänder på sig i sängen å svarra att han kan visa mig om jag väntar några timmar, han skämtar..jag skrattar, han är rolig!
Nåvars tänker jag...va gör några timmar till. Skickar ett snabbt SMS till Sara å kan nästan höra hennes suck. Jag kryper tillbaka ner i sängen. Hette du Magnus? Frågar jag killen förvirrat å han svarar att jo det stämmer LINA! Va ju bra att han inte glömt mitt namn tänker jag. Sedan pratar vi, trots att det är första dagen vio ses så har vi hur mkt som helst att prata om å jag känenr en trygghet å ro som jag inte känt sedan jag va liten. Jag kryper närmare, kanske kanske....
Några timmar senare när han följer mig hem, är jag säker! jag har hittat den rätte. man kan avsluta detta på många sätt: ex Och så stod han bara där! Den som väntar på ngt gott...
Men jag väljer att avsluta med det SMS jag skickar till Linda efter att jag å Magnus skilljts åt. det emd texten
"Jag har hittat han som komemr att bli pappa till mina barn! jag har hittat mannen i mitt liv!"
Kommentarer
Trackback